Klockan 08.11 för ett år sedan föddes du just den här dagen. Förra året liksom i dag var det toppenväder, fast förra året var vi inne hela dagen. Direkt när du kom ut ur mammas mage förstod vi att du inte mådde bra - du syresatte dig inte ordentligt och fick läggas in på avdelning 15. Ditt hjärtfel konstaterades med ultraljud och mamma och pappa fick prata med flera olika läkare. Ultraljudsbilderna skickades till Lund och jag har för mig att det redan denna dag - din första i livet - pratades om att du eventuellt skulle åka dit för att träffa duktiga barnkardiologer.
Du fick medicin för att hålla ductus öppen och du fick syrgas. Det var så många sladdar och slangar kopplade till din lilla kropp och det var ett bestyr att flytta dig från din värmesäng till mammas eller pappas famn. Men i vår famn behövde du ingen syrgas, för så mycket kan kärlek och närhet göra! I vår famn mådde du bra. Vi mådde bra med dig i vår famn.
Vid 23-tiden gick mamma och pappa in till sitt rum som låg alldeles intill ditt, Nils och vi undrade vad som egentligen hänt. Att bli förälder är det största som kan hända, och vi hade fått det vackraste gossebarn vi någonsin sett! Men vi fick inte ha dig hos oss och vi var så oroliga för dig! Du fick inte ha oss hos dig, du fick ligga ensam i en värmesäng. I rummet bredvid vårt låg du med en massa sladdar kopplade till din lilla kropp. I rummet bredvid låg du och kämpade för ditt liv samtidigt som mamma och pappa kämpade för sina.
lördag 25 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det sköra livet! Kram Farmor
Tänker på er!
Skicka en kommentar