Ett och ett halvt år

Jag drömmer om hur det hade varit att ha dig här och pussa dig - lite extra just i dag.

Arg och ledsen

Du är världens underbaraste son, du är allt jag någonsin drömt om. Dagarna med dig plockar jag fram ur minnet som några av de bästa och finaste i mitt liv. Du och Siri är det största och vackraste som hänt mig och pappa.

Ibland säger folk så konstiga saker, Nils. Som att det var skönt att du inte blev äldre än du blev och att du har det bättre nu. Mamma och pappa har också fått höra att vi kan skaffa nya barn eftersom du dog. Men det funkar ju inte så! Det gör mig så arg och ledsen att det finns så konstiga tankar hos folk, extra konstigt är det att de som också är föräldrar kan tänka så.

Mamma och pappa är otroligt glada för att vi fick just dig, vi vill inte ha någon annan! Vi är tacksamma för att du var hos oss i 18 dagar, men givetvis hade vi velat behålla dig längre. När du var hos oss mådde du bra, och det kan inte finnas något bättre ställe att vara på än i famnen hos sin mamma och pappa som älskar en över allt annat. Och du är inte utbytbar! Jag tycker det är en förskräcklig tanke att man skulle kunna ersätta ett barn med ett annat, en människa med en annan. Sorgen över att du är död känns inte något bättre eller lättare för att Siri är här. Du och Siri är två olika personer, ni är våra två barn. Saknaden efter dig och glädjen över dig är så stor, liksom glädjen över Siri är stor, enorm! Mamma och pappa älskar er lika mycket båda två - vi älskar er mest!

Och de människor som tycker att man kan skaffa nya barn när någon dör måste i så fall också tycka att småsyskonen är ersättare. Avbytare. Inte ordinarie. Den tanken är så hemsk så jag ryser.

Den 12:e. Igen.

Samtidigt som jag håller på att spricka av stolthet över din lillasysters framsteg ligger saknaden efter dig som ett tungt ok på mina axlar.

Älskade, älskade fina lilla pojke. Jag älskar dig och saknar dig om vartannat och samtidigt.

Nils

Grattis på namnsdagen.