Döende

Du var döende redan när du föddes, Nils. Du levde ett kort liv, men du levde ett helt liv. Vi tog tillvara på varje liten stund tillsammans och vi njöt, alla tre! Vi visste att varje ögonblick kunde vara det sista. Döden var hela tiden närvarande, men framför allt var livet närvarande!

Fastän du dog så ung så levde du på övertid. Läkarna gav oss inget hopp, men det gjorde du. Du var en riktig kämpe och du kommer alltid att leva i våra hjärtan och minnen.

Alla föds döende men alla har inte förmågan att njuta av livet.

Ett år, elva månader och en dag

I natt brast fasaden, mammas kropp skälvde i snyftningar. Jag orkar inte andas, men kroppen gör det åt mig.

Jag är så trött, Nils. Jag är så trött på att sakna dig, så trött på att sorgen aldrig försvinner och smärtan aldrig går över. Jag är så trött på att älska dig på distans.

Du är en stor pojke nu och jag är så trött på att du var liten sist jag fick hålla dig. Jag älskar dig.

Nils!

Förut var jag inne hos din lillasyster och stoppade om henne. I söndags var vi hos dig och skottade snö.

Dag blir natt och vinter blir vår. Jag saknar dig alla tider, alla dagar, alltid.