24 april

I morgon skulle du fylla tre. I morgon skulle vi smugit upp och sjungit för dig och sett dig öppna en födelsedagspresent. I morgon skulle vi ha lekt ute i det vackra vädret och dukat fram fika till släkt och vänner och tillsammans firat vår treåring.

Tre år. Tillsammans.

Nils, i dag är det tre år sedan du för sista gången somnade för kvällen i mammas trygga mage. I dag är det tre år sedan mamma premiärklippte gräset och på kvällen gick och la mig utan att somna, för att en timma senare väcka pappa och sen åka till bb.

I morgon är det tre år sedan jag för första gången fick hålla din varma lilla kropp i min famn. Mamma älskar dig, Nils. Mamma älskar dig.

April

Vi har börjat med avslappning här hemma, Nils. Efter lunchen ligger Siri och jag (och ibland Nora) på mattan och lyssnar på musik och vilar. Det är jättemysigt och Siri brukar somna. Ibland ligger jag kvar och håller Siris varma lilla hand i min, men i dag orkade inte mamma. I dag rann känslorna över.

Vi lyssnar på den där skivan som du och jag lyssnade så mycket på när du låg i magen, Nils. För tre år sen låg vi i soffan och vilade till just dessa toner. För tre år sedan - när det lyckliga inte också var sorgligt och när solen fortfarande fick skina utan mörka moln intill. Jag saknar den där tiden, Nils. Jag saknar den där naiva lyckan, jag saknar den underbara, pirriga väntan.

Jag vill inte för allt i världen vara utan varken dig eller dina underbara småsystrar. Men jag vill så gärna kunna andas igen. Jag vill så gärna vänta dig och veta att du kommer. Jag vill så gärna att du ska få träffa dina systrar. Jag vill så gärna hålla dig nära.