Du var döende redan när du föddes, Nils. Du levde ett kort liv, men du levde ett helt liv. Vi tog tillvara på varje liten stund tillsammans och vi njöt, alla tre! Vi visste att varje ögonblick kunde vara det sista. Döden var hela tiden närvarande, men framför allt var livet närvarande!
Fastän du dog så ung så levde du på övertid. Läkarna gav oss inget hopp, men det gjorde du. Du var en riktig kämpe och du kommer alltid att leva i våra hjärtan och minnen.
Alla föds döende men alla har inte förmågan att njuta av livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Att jag fick hålla dig i min famn är ett värdefullt ögonblick som jag bär med mig.
Nils, jag tror att du trots din korta tid här på jorden har lärt din mamma och pappa något väldigt värdefullt - att ta vara på livet!
Skicka en kommentar