måndag 12 oktober 2009

Den 12:e. Igen.

Samtidigt som jag håller på att spricka av stolthet över din lillasysters framsteg ligger saknaden efter dig som ett tungt ok på mina axlar.

Älskade, älskade fina lilla pojke. Jag älskar dig och saknar dig om vartannat och samtidigt.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag saknar dig Nils, så oändligt. Det hade varit så fint att få följa alla dina framsteg. Leka tillsammans allt det där som mormor och barnbarn tycker om. Jag känner ändå att du på något sätt finns omkring mig. Älskade lille Nils. Från mormor

Eric sa...

Idag har jag och min mamma umgåtts med din syster Nils, önskar att jag hade fått lära känna dig också. Du saknas....