Allt går runt, men cirkeln är inte sluten

I går strök jag lakan, Nils. Ett litet underlakan, ett randigt kuddfodral och påslakan. Samma lakan jag strök åt dig, Nils, för bara drygt nio månader sedan. Och dagen efter kom du.

Som vi saknar dig, älskade barn. Inga ord kan förklara. Tomheten är enorm och tystnaden gnager. Nu skulle det varit full rulle här hemma, du hade nog varit en riktig busunge. Men det enda vi hör är tystnaden, det finns inget barnskratt i våra väggar.