Omöjligt

Nils, ibland kan jag få för mig att jag kommer få träffa dig igen. Ibland tänker jag att "det ska jag göra med Nils". Det var ju så kort tid sen du låg i min mage och pappa och jag drömde om allt vi skulle få göra tillsammans med dig. Det var så kort tid sen mamma och pappa hade drömmar.

Om du hade varit här nu Nils, hade vi nog suttit i soffan och busat. Kanske hade vi läst i en bok och härmat hur djuran låter. Jag tror du hade skrattat när jag härmade kossorna och tuppen. Jag hade klappat dig på kinden och tittat på dig, full av kärlek. Tiden hade fått stå stilla.

När du var här hos oss fanns det inget annat som var viktigt, det fanns bara du. Jag hade velat ha det så för alltid.