måndag 27 november 2017

Önska dig en stilla natt

Jag andas, andas, andas. In genom näsan och ut genom näsan. In. Ut. In. Ut. 

Åren går och livet. Jag saknar dig. Dag in och dag ut. Dag in och dag ut. 

Jag har kommit till insikt, Nils. Jag är sjuk. Sorgen efter dig har övergått i depression. Det är en otäck, i värsta fall dödlig, sjukdom. Min variant är dock benign och behandling har påbörjats. När insjuknade jag? Jag vet inte. När blir jag frisk? Jag vet inte. 

Så jag andas. 
Andas. 
Andas. 

Inga kommentarer: