torsdag 28 maj 2009

Vackra syrener

Den här tiden för ett år sedan gick din pappa och jag runt på kyrkogården för att besluta var din sista viloplats skulle vara. Det är så förbannat fel och vidrigt sorgligt! I morgon för ett år sedan var den absolut sista gången vi såg dig, i morgon är det ett år sedan begravningen. I morgon för ett år sedan var våra vita syrener som vackrast och pappa och mamma plockade varsin kvist till dig. Och vet du, Nils?! Även i år är de som vackrast nu.

Medan tårarna strömmar nedför mina kinder ligger din lillasyster i min famn och äter. Hon håller med sin lilla hand i mammas tröja, ett stadigt grepp som vore hon rädd för att jag skulle försvinna. Men jag försvinner aldrig ifrån mina barn, jag kommer aldrig att släppa din syster.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är hos dig i mina tankar hela tiden Marina. Varm kram Mamma

Maria sa...

Jag längtar efter att vara i närheten. kramar!