Nils, jag minns morgonen den 25 april när du var på väg att födas. Pappa och jag kämpade på inne på förlossningsrummet, vi gick till fönstret och tittade ut. Jag minns inte vad klockan var, men staden utanför började vakna och solen var en bit uppgången och jag tänkte att det här ska jag komma ihåg! Det här ska jag berätta för mitt barn när hon/han blir stor.
Nån timma senare hade jag dig på mitt bröst, Nils. Älskade, efterlängtade barn. Men jag fick aldrig tillfälle att berätta för dig om den vackra dagen du föddes på, så jag sparar det i minnet. Och varje gång en vacker dag gryr tänker jag på den tidiga morgonen den 25 april när vi stod där vid fönstret, pappa och jag med dig i magen. Jag tänker på dig Nils, på det första mötet när du lades på mitt bröst. Jag tänker på vad som hände sen.
Minnet av dig gör mig varm och glad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag minns inte vädret, jag minns er och er fina förlossning. Jag minns också en mjuk och go liten bebis, som trivdes bäst i famnen.
/Anette.
Har mailat er tillbaka, hoppas det kom fram.
Skicka en kommentar