När jag förlorade dig, förlorade jag allt, Nils. Jag minns så väl känslan att vara naken efter att du dött. Magen var borta och du var borta, vi hade inget kvar.
Det finns ju också glädje i livet, men mamma är fortfarande lika naken. Dina småsystrar är som sköldar - de skyddar mig och det kanske inte syns så väl, men bakom är jag naken. Precis lika naken som för snart tre år sedan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vill bara säga att jag läser, och att jag ser din mamma Nils. Även att hon är naken. Hoppas att hon förstår det.
Skicka en kommentar