I dag har det varit släktkalas, Nils. Alla presenterade sig, och pappa och mamma - tvåbarnsföräldrarna - stod där med endast din syster. Med på kalaset var er sysling Oskar, nästan jämngammal med dig...
Jag önskar du var här nu så jag fick smyga in till ditt rum och titta på dig när du sover. Jag önskar att jag fick stoppa om dig och klappa dig varligt på kinden. Din underbara syster ligger i sin säng bara några centimeter från mig och jag ska just sluta skriva för att ge henne en försiktig puss. Mina älskade, älskade barn!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du skall vara säker på Nils att farfar är stolt över sina två barnbarn
Jag kände att du var där o såg till att vi hade det så härligt i solen. Kram famo (nu spelade du mig ett spratt genom mina fingrar, som om du sagt ditt första försök till farmor - jag skrev fel helt enkelt!)
Hej!
Nu har jag läst lite i Nils blogg. Klumpen i halsen är så stor och tårarna bränner. Ett barns död är så orättvist.
Nu ska jag kika in på din lillasysters blogg också.
Kram Marina P
Idag tänker jag mycket på dig, Nils. Maja och jag tittade på fotografier på dig och din syster Siri. Vi önskar att ni båda två kunde vara här och hälsa på. Ja, när vi blivit friska från förkylningen såklart.
Skicka en kommentar