Mamma njuter av att leka med dina systrar, Nils. Det är så fina tjejer, båda två är verkligen toppen! Men det gör ont att vi aldrig är hela familjen, det är så smärtsamt.
I går satt Siri och jag vid hennes lilla bord och "degade", när hon plötsligt pekade upp mot kortet på dig och sa "Nils". Hon ville att jag skulle ta ner det och hon pussade på ditt ansikte och klappade på ditt bröst. "Nils", sa hon igen, och det är så sorgligt att hon aldrig får träffa dig. Det är så sorgligt att du aldrig får träffa henne.
På vissa sätt blir tomrummet efter dig bara större och större, Nils. På vissa sätt saknar jag dig mer nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar