Jag känner mig så frustrerad, Nils. Orken tryter och mamma blir ganska ofta arg och tjurig. Livet är jobbigt och enkelt hela tiden. Sorgen och glädjen håller mig i lika stadiga grepp i varsin hand.
Du är så nära hela tiden, men det är fördävligt att du är så långt borta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar