Det står några vindpinade tallar utanför fönstret. Bredvid mig sitter din lillasyster och vi sjunger tillsammans.
I går var det två år sedan pappa och jag åkte hem med dig från Lund. I går åkte vi tillbaka igen. Pappa och jag har minnen från Lund som inte går att minnas. Vi har minnen som inte går att förstå. Nu är vi här igen och skapar fler.
Du är med oss, Nils. Jag känner din närvaro i den salta vinden från havet och i de salta tårarna som rinner nerför mina kinder och fuktar din lillasysters hår.
Älskade Nils. Älskade, älskade Nils!
lördag 1 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ni har funnits så nära de här dagarna ni varit borta i Lund. Många tankar är tänkta! Kram Farmor
Skicka en kommentar