Lillasyster tar en eftermiddagslur i värmen, och mamma har plockat smultron. Några var så stora att de hade fyllt hela din lilla hand, Nils. Värmen och smultronen påminner så mycket om förra året. Allt påminner om dig. Jag är så ledsen över att du inte är här, Nils. Jag är så ledsen över att jag aldrig får höra dig säga "mamma".
Samtidigt är jag glad över att vi fick en tid tillsammans, min älskade son. Jag är glad över att du var här, tiden med dig är ovärderlig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Den 25:e är alltid den 25:e. Saknade dig idag när din mamma och syster var här. Din syster är så fin, precis som du.
Vi är glada att vi har minnet av dig på näthinnan. Det känns som vi lärde känna dig under din korta tid hos oss. Märkligt och skönt. Du dyker ofta upp och du fattas. Kram från Farmor
Skicka en kommentar