Här hemma ser det ut ungefär som när vi åkte, Nils. Din vagn står kvar i ditt rum och bredvid vår säng står din. Tom. Nallarna ligger orörda. Din lukt finns kvar i din pyjamas och fortfarande brinner ljuset i lyktan på verandan. Norrland kanske gjorde oss gott, men Norrland gjorde ingen skillnad. Det är så tomt utan dig. Det är så tomt och ensamt, för du är inte hemma, Nils. Du är fortfarande borta.
Nu pågår fotbolls-EM och jag kan inte undgå att tänka på om du hade blivit en duktig fotbollsspelare, Nils. Jag kan inte undgå att tänka på framtiden som inte finns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar