Mamma och pappa har just varit ute och vattnat gräset vi sådde dagarna efter du lämnade oss, Nils. Det har börjat växa nu, vi kan se små sköra, gröna strån tränga fram genom jorden. Snart ska vi gå och lägga oss och hålla om varandra. Vi saknar dig, Nils! Tomrummet du lämnat försöker vi fylla med vår kärlek till dig och varandra. Men det är tomt, Nils. Så tomt.
I morgon ska vi plocka de vackraste syrénkvistarna vi kan hitta och de ska vi lägga vid din kista. Begravningen är inte det sista avskedet på riktigt, Nils. Vi är med dig hela tiden.
onsdag 28 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar